Igår tillbringade jag hela dagen på akuten.  Jag fick göra en akutröntgen av hjärnan.  Och allt var bra. Ingen tumör, bra blodtryck, bra värden.   Likväl har jag denna förlamande handikappande huvudvärken.

I postlådan låg idag denna;

Som en påminnelse av att jag inte har kunnat träna.  Men jag ska göra det. Om jag så ska dö på kuppen. Jag får väl promenera i värsta fall och satsa på en tidsförbättring nästa år. 

Vad händer nu då när jag fått veta att jag inte kommer dö i cancer? 

Läkaren skickar en remiss till neurologen, jag ska träffa en sjukgymnast, sjukskrivningen förlängs med troligtvis ytterligare två veckor, och jag får mer smärtstillande. Yeah!   Under tiden tills att denna konstiga huvudvärk försvinner så försvinner mina dagar.  Halva dagarna kan jag inte fungera alls.  Och som grädde på moset, som följd över att jag inte tränar så har fibrosmärtorna blivit värre, jag har fått ondare rent generellt i kroppen.  Jag tål min vanliga huvudvärk sämre (dvs den känns värre) och jag har blivit mer ljudkänslig.   Det krävs inte mycket för att det ska bli outhärdligt, och det är inte alltid helt lätt när man har barn som är högljudda av naturen. 

Nu ska jag fundera på hur jag själv ska kunna påverka mitt mående så jag inte faller ner i någon depression vilket är lätt när man har sådan smärta att man är villig att ta livet av sig varje förmiddag. 

 

Joline

22 maj 2012 22:00

Intressant blogg! Mycket läsvärda inlägg så hit kommer jag titta in igen!

http://enmatmissbrukareskamp.blogg.se

 

Carola

23 maj 2012 08:48

åh så skönt att det inte var någon fara.
Jag skippade vår ruset i år men har nu köpt löparskor så nästa år kommer jag:)
Ska börja löpträna i veckan, börja med 1 minut och öka ut.
Hur gjorde du?

Stor varm kram

http://mammacarola.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...