Jag har varit nedstämd i ett par dagar. 

Jag har så svårt att komma överens med min kropp.  Vi drar åt helt olika håll min kropp och jag. 

Jag vill ner i vikt

, den går upp i vikt.

Jag vill motionera,

den vill ligga.

Jag vill läsa,

ögonen vill inte läsa utan texten blir blurr.

Jag har så svårt att ändra mitt tankesätt, där andra i hela mitt liv sagt att träning är bra för mig.

Hur kan träning INTE vara bra för mig?  Jag vill träna, men det känns som ett marathon bara att ta ner tvättkorgen en trappa ner till tvättkällaren, lägga i tvätten i tvättmaskinen,  vika ihop handukarna som ligger i torktumlaren, och bära upp det en trappa upp. 

Ligger i sängen och känner mig oduglig, kass, värdelös och undrar....ska det vara såhär?  Jag läser om människor som är värre i sin ME än vad jag är, de är sängliggandes i 20-23 timmar.  En dusch kan vara jättejobbigt för dem och slå ut dem i veckor.  Så jag bör vara glad.  Min kapacitet är mycket högre.  Jag är sängliggandes kanske 15-17 timmar, men kan gå ut med hunden mellan varven. 

ME-experter jämför ME med allvarligare sjukdomar såsom cancer och andra livsdränerande sjukdomar.  

Jag känner mig hjälplös och maktlös.  Ständig smärta, ofta huvudvärk, ont i muskler och leder.  Rörelse minskar smärtan under några timmar, men smakar surt efter när febern kommer, influensakänningarna kommer, när utmattningen är obeskrivbar.  När yrseln blir värre och svimningarna ökar.

Smärtan kan jag bli vän med, men utmattningen kommer jag aldrig kunna bli vän med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...