Få se om jag kan förklara detta på ett bra sätt.  

Lördag var en bra dag, enligt min mobil åtminstone.  Jag har en lite app på min Iphone "Way of life".

I den har jag små kategorier som träning, helvetessmärta, sovit bra,  haft en bra dag.  Så för varje kategori klickar var varje dag i, och kan hålla koll på när jag haft h-e smärta, eller sovit dåligt.  Och haft en bra dag.  Överaskande ofta har jag klickat i att jag sovit dåligt, och att jag haft h-e smärta, men ändå haft en bra dag. 

Hur som haver, i lördags tränade jag, som jag redan skrivit om. 

Igår pirrade, och domnade det i kroppen på mig.  Jag misstänkte att det var biverkning av en av medicinerna jag äter.  Det är Propavan jag talar om.  Det gör inte att jag somnar, men att jag inte vaknar femtioelva gånger under natten.  Det är bland annat när jag får h-esmärtan på kvällen så tar jag isomningstabletter och dessa, för då somnar jag och vaknar inte. 

Men jag har inte varit eller känt mig helt ok sedan min konstiga svimningsepisod i fredags.  Det pirrar och vibrerar i armar, fingrar och läppar.  Det började cirkus en halvtimme innan min konstiga svimningsepisod.

Igår ringde dottern, som är på besök hos farmor,  jag såg att det var hon på displayen.  Klickade på svara, och det vart helt tomt i hjärnan.  Jag var helt tyst, innan jag lyckades få fram ett öhh....Dottern undrade om hon kommit rätt, och det hade hon ju.  Jag talade om för henne att jag glömde av vad jag skulle säga, och hon kontrade med "kunde du inte bara sagt hallå?" .    Sedan bad hon mig hälsa till pappa, och jag sa eller skulle ha sagt " jag skall hälsa till pappa".  Men jag fick inte fram orden rätt, försökte på olika håll " pappa ska hälsa till dig",  "du skall hälsa till pappa", "nej, hur säger man?! " 

Jag började gapskratta, och kunde knappt sluta.  Fick ge telefonen till pappan så fick hon prata själv. 

Och sådant kan ju hända.  På kvällen ökade pirringarna och domningarna, och jag tog ingen propavan.  Hade h-e smärta både igår kväll och imorse.  Såg framemot att spinna idag.

Men hade ovanligt ont i lederna och kändes obehagligt i kroppen, kallsvettades, och kände mig varm samtidigt.  Tog tempen och den visade på feber. 

Vid flera tillfällen har jag tappat ord idag,  dvs jag vet vad det är jag vill säga men det kommer liksom fel ur munnen.  Inga jätte grammatiska eller betydande fel, utan det låter väl mest ogenomtänkt eller slarvigt.  

Jag kan även känna mig så skakig och matt i benen att jag knappt kan stå på dem.  Det gör inte ont eller så....mer som att när man gett allt på löpbandet eller ett spinningspass, och snubblar ur salen. 

En del av mig känner sig lite orolig.  En annan del antar att det är biverkningar eller annan skit. Skit som skit liksom.  En del av mig vill ringa till neuro imorgon, samtidigt känner den andra delen att jag bara sjåpar mig.  Hur många gånger jag inte varit hos läkaren, hur många prover har jag inte tagit, som visat att jag är fullt frisk.  

Just nu läser jag boken "hjärnkoll på värk och smärta" som jag berättade om nedan.  Väldigt intressant, hoppas den kommer med matnyttiga råd också.

 

Johanna

7 augusti 2012 00:10

Du råkar inte ha amalgam i munnen? Isånafall kanske det är något som är värt att kolla upp.

http://johannapreinitz.webblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...