Nu när jag går och lägger mig, så gör jag det med ilska, och äckel inför mig själv och min kropp. 

Den 27 juni började jag äta LCHF kost.  Det har inte varit jobbigt på något sätt.  Idag så var vi på ett köpcentrum, och jag hade redan innan bestämt mig för att äta sushi, som inte är LCHF.   Hur mycket skada kan det göra liksom?

Sushin var god,  efteråt ville mannen ha kulglass.  Jag hade kunnat säga nej, men jag har inte ätit glass under sommaren så jag tog en tre kulors glass med rån.  Jättegott det också. 

På kvällen blev det popcorn till en film.  Sedan hade det kunnat vara stopp, men det var som en dörr öppnats, och jag har frossat.  Jag har varit sugen hela kvällen.  Jag har inte haft något sug på en månad, men just idag när jag tillåtit mig själv att äta kolhydrater så öppnades ett sug som var så stort att jag inte kunde ignorera det.

Jag har gott i skafferiet, jag har öppnat kylskåpet, och frysen.   Till slut tog jag några skivor ost och lite proscutto skinka. 

Imorgon blir det strikt LCHF igen.  Magen är som en ballong, det ser ut som jag lagt på mig 10 kg på en dag.  Pruttar gör jag också.  Nästa gång jag äter sushi får det bli enbart fisken, för det här känns inte roligt.  

Jag tänker inte  ångra den här dagen,  men jag var oförberedd över att min kropp skulle reagera såhär. 

Nåja, en gång  är ingen gång, så det blir nya tag imorgon.  Egentligen är det inte gasigheten och ballongmagen som är det värsta utan suget som satt igång.  Jag vill bara stoppa i munnen, bryr mig inte så mycket om VAD det är. 

Tänk att kolhydrater kan skapa sådan osämja i kroppen. 

I morgon är en annan dag!