Igår var jag hos psykologen.  Det var lite ledsamt för han ska sluta på VC.

Men han pratade mycket om att jag måste få en balans i det här nya livet.

Som det är nu så vill jag så mycket.  Jag vill göra så mycket.  Och när jag mår bra...då gör jag saker.

  Som det är nu så är mitt liv som en bergådalbana.  När jag mår bra så gör jag en hel del.   Sedan kraschar jag, och när jag mår bra igen så gör jag det jag inte gjorde när jag mådde dåligt, och så åker man ner igen.   Han menade att om jag fortsätter så, så kommer mina upp-perioder bli färre och färre och så småningom kanske jag inte kommer upp alls.

Så med andra ord måste jag göra mycket mindre när jag mår bra, för att kraschen inte ska bli så stor.

Och när jag mår dåligt ska jag göra lite mer, enligt detta tankesätt:

Pigg > passar på > Trött

Trött> vilar >  Trött

Vilket är det jag håller på med nu, vilket innebär ett liv då jag mer eller mindre alltid är trött.
Istället ska jag alltså tänka så här;

Pigg > Lagom > Pigg

Trött > lagom> lite mindre trött

Så då är den stora utmaningen att hitta lagomnivån.  Den där balansen som gör att jag kraschar så lite som möjligt.  Hålla tillbaka mig själv när jag känner att jag orkar....blir inte det allra lättaste.

Ytterligare en utmaning är att jag ingått ett avtal med mig själv, jag ska inte äta godis, chips eller choklad på 40 dagar. 

Det är onekligen en utmaning, men nödvändligt.

Så jag har två stora utmaningar framför mig.  Det ena vet jag hur jag ska hanter och det är bara viljestyrka som gäller där.

Den andra utmaningen är:

Och det är banne mig inte lätt ens när man är frisk och normal   

 

Nilla

27 april 2013 14:34

Du verkar ha träffat en mycket klok psykolog. Är ju inte alltid de förstår hur våra kroppar fungerar. Jag har också svårt att hitta balansen, man blir ju så glad när man är lite piggare.
Lycka till med balansen och godisuppehållet.

http://mittlivmedme.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...