Jag har kommit in i en period där jag mår bättre. 

Jag har fortfarande lika ont, jag är fortfarande lika funktionsoduglig, och jag är lika yr och svimmar lika ofta.

Men jag har lärt mig att hantera det på ett nytt sätt.

Ett av dem är att inte tycka synd om mig längre. 

Inte heller att känna att jag förtjänar det, eller undra vad jag gjort för att förtjäna det.

Nu finns det där,  ingen idé att fundera på varför eller hurför.

Jag har lärt mig att gå in i smärtan och möta den.  I nuet. 

Den här veckan har min kroppsvärk blivit värre än normalt.  Huvudet är som det är, och jag kan hantera den smärtan. Om det varit den enda smärtan.  Det är det inte. 

Jag kan hålla modet uppe, och jag kan till och med leva utan värktabletter, men inte några längre perioder.

Inte mycket smärtstillande hjälper på mig. Eller så hjälper de på fel sätt. 

Oftast så ger de biverkningar.  Oftast i form av yrsel, och mer yr behöver jag inte bli, det är jag så bra av mig själv.  Så idag blir det ytterligare en tur till läkaren för att diskutera, vad det finns som kan hjälpa mig.  Helst vill jag ha ett piller som hjälper mot allt.  Och gärna gör att jag går ner i vikt också.

Det som jag dock är glad över är att även om värken i kroppen är värre, huvudsmärtan är varken bättre eller sämre, och jag lever med smärtan som om den vore en sängkamrat, så MÅR jag bättre.

Vändningen kom när jag började läsa denna boken.

  Det var en stor igenkänningsfaktor, och det överaskande var att många av övningarna fungerade.  

Som jag skrev innan, så är värken och smärtan som tidigare och jag ÄR inte bättre.  Men jag mår bättre, för jag har lärt mig att hantera det på ett helt nytt sätt. 

Jag har kunnat dra ner på värktabletterna, när jag får möjligthet att göra övningarna.

Jag gör mitt bästa för att leva NU.  Det är inte alltid det går men det går bättre och bättre.

 

Sara

5 april 2013 16:10

Har du sett den här filmen om stegräknare?
http://www.youtube.com/watch?v=uMwAZT-9xjI&list=PLB715B968F2729A6F
Tänkte genast på dig som har svårt att begränsa dig!

Kram

http://medanlivetpagar.blogspot.se

 

mariellejohnsson

6 april 2013 16:39

Jag har funderat lite på det där med mindfulness faktiskt. Jag var på en föreläsning en gång och det var väl inte riktigt min grej då, men nu skulle det nog vara det.
Är den dyr den där boken?
Kram!

http://mariellejohnsson.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...