Idag var en plus dag. En sån där dag jag får lägga på minnet så jag överlever de överjävliga dagarna.  Idag vaknade jag, mig veterligen utan huvudvärk, men å andra sidan var asken med sömntabletter slut....

Jag tog med mig dottern för att hälsa på ett par nakna katter.  Jag har aldrig sett nakna katter i verkligheten förut, och när jag fick reda på att det fanns en i min närhet med två nakna Don Spnyx så var jag tvungen att ta kontakt med henne och fråga om jag fick hälsa på hennes katter.

Alltså, jag har aldrig kunnat bestämma mig vad jag tycker om dessa katter rent utseendemässigt.  Fula, groteska, egna eller charmiga.  Kanske allt i ett. 

Och många gånger är det så att man  måste uppleva ett fenomen för att faktiskt få reda på att det är fantasktisk, även om man innan tyckt tvärtom.  Och Don Spnyx är ett fenomen som man måste uppleva och inte bara se på avstånd.

  Att klappa och hålla denna katt var en upplevelse utöver det vanliga.  Jag som alltid tyckt att något lenare än våran Kirre inte går att finna, måste ändra lite uppfattning.  Att hålla denna katten i sin famn var som att hålla en naken nyfödd bebis. Jag fick lite grann samma känsla som när jag höll mina nyfödda första gången i famnen. 

Jag fick lova min man att inte bli förälskad, men även om katten rent estetiskt inte är så tilltalande så är den så oerhört charmig och skön att ta på att man inte kan bli annat än lite förälskad.

Jag skall inte ha fler katter, det går nog mannen inte med på, men nog skulle jag kunna tänka mig en katt till. 

Från det ena till det andra. Jag kunde ju själv inte se någon skillnad i mina formbilder några inlägg nedan. Jag har kris i vad gäller kläder. Jag har knappt några jeans kvar.  Jag har ett par jeans som är hela, men imorse långt ifrån rena.  I garderoben hade jag ett par svarta byxor och ett par beiga (och dessa blir svarta på ett ögonblick när jag sagt godmorgon till hunden)  Underst fanns ett par jeans jag inte kunnat knäppa på länge. De är slitna och jag hade tänkt slänga dem, men de låg som sagt underst och undgått rensningarna.  Testade dem, och kunde knäppa!!  Tight om midjan men fick igen knappen utan problem.

Något som jag inte vet om jag ska oroa mig för eller inte,är att läkaren satte ju ut Inderalen, som jag åt förebyggande för migrän, det är ju även en betablockerare, är att jag allt oftare fått stickningar kring bröstet.  En snabb smärta och sen inget.  Svimningsanfallen har minskat något, jag gick tex nästan 4 km idag, i långsam takt. Och jag har inte svimmat idag.  Men som sagt, smärta i bröstet som kommer och går.  Jag skall försöka ringa till neurologen imorgon (de är inte lätta att få tag på)  för att höra.  Förut när jag åkt in för sådant här (innan jag började  med Inderalen när jag tänker efter) så har man gjort EKG på en halv minut, konstanterat att jag inte röker och är ung, och att det troligtvis är panikångest. Fast jag vet att det inte är det. Panikångest vet jag hur det känns.  Åtminstone hos mig. 

Hur som haver, jag känner att jag behöver semester. Hur konstigt det nu kan låta, sjukskriven som jag är. Men att barnen blir äldre gör det inte alltid lättare, och att det är sommarlov så finns det ingen anleding att lägga sig. Men nej...nu kommer jag in i klagmood.  Det är var en bra dag.  Nu ska jag lägga mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...