Jag förstår inte riktigt vad som har hänt.  Under hela min sjukdomsperiod har jag haft en längtan till att komma igång med träningen. I måndags gav läkaren mig klartecken att testa lite mer lågintensiv motion.  Igår testade jag att köra 10 minuter på Crosstrainern. 11 minuter totalt.  Inte mycket, men 6 av dessa minutrarna var högintensiva.

Idag inträffade något som gjorde mig ledsen, och frustrerad.  Jag satte på mig löparkläderna, tog med mig hunden som livvakt och gick ut och joggade. 

Sista gången jag joggade var i slutet av April.  Då joggade jag 4 km i sträck.

Nu var jag övertygad över att jag skulle få börja från noll igen.  När jag började med att försöka jogga så orkade jag ca 200 m och sedan var det blodsmak i munnen.

Idag gick jag  ut och joggade.  Gick några steg, fortsatte jogga.  1,9 km, varav 1,5 km jogging.  Det gick!!!  Jag blev trött svettig, och en stund efteråt fick jag en jävlig huvudvärk, men den gick inte att jämföra med den jag brukar ha natt/morgon/förmiddag.

Det kändes jäkligt bra!  Efter rundan var all ilska,  frustration och ledsenhet borta.  Kvar fanns bara svett och onda muskler, och anfåddhet.  Nu vet jag att jag kan...utan att svimma. 

Nu kommer det bli en liten stunds motion varje dag, tills jag når min forna form.  Kanske går jag ner lite mer på kuppen. 

Jag måste säga att när helvetesmärtan blivit värre, så känns det helt fantastiskt att faktiskt kunna träna på eftermiddagen, och känna sig tillfredsställd. 

Jag har även fått tid till ryggmärgsprov sista juli. Så jag hoppas att vi får svar på vad det är jag genomgår.