När jag var hos läkaren sist och berättade att neurologen till 99% ställt en ME/cfs diagnos, så frågade min läkare vad han kan göra.  Hur kan han hjälpa mig? 

Mig veterligen finns ingen behandling utan vad som gäller är att inte utsätta sig för psykisk eller psykisk stress, så att kroppen blir sjuk.  Symptomlindring är det enda som finns. 

Som smärtlindring.  Men nu har jag provat nästintill alla smärtstillande som finns, utom de allra starkaste.  Och inget hjälper.  Eller som hjälper de lite, men ger fler biverkningar.

Summan av kardemumman är att det starkaste jag tar nu är treo, som bara lindrar vissa former av smärta.

Och när inget hjälper så går man utanför den beprövade läkarvetenskapen.  När läkarna säger att, tyvärr, vi kan inte göra mer. 

Jag lider av vad man kallar "restless legs".  Benen rycker och far, och det är svårt att sova eftersom de krampar, och rycker.  Tidigare åt jag Tryprisol, som hjälpte bra.   Neurologen tog dock bort den, då den kunde förvärra yrseln.  Han satte in något annat, som jag bara mådde illa och kräktes av.  Efter ett par dagar slutade jag, då illamåendet var fruktansvärt.  Så hörde jag om magnesium, att det kunde hjälpa.  Men inte den rekommenderade mängden utan en mycket större mängd.

Så på kvällen tar jag 600 mg Magnesium citrat, som löses upp i vatten.  Och kramperna och ryckningarna är nästan helt borta. 

På morgonen tar jag rosenrot, och l-argnin.

Jag vet inte om det hjälper...eller lite hjälper det nog, för när jag inte tar det så är jag mycket tröttare än jag är med. 

Så är det smärtan då.   Denna jävliga huvudvärk.  Ledvärken. Muskelvärken.

Så hörde jag om  MSM.  Jag hörde att många blivit bättre när de börjat med msm.  Så nu har jag börjat med det också.  Tog första dosen idag. 

Vad ska man göra när inget hjälper?   Då börjar man hoppas och tro. 

Det utgör ingen fara iallafall. 

Den här och förra veckan har jag haft mer ont än normalt.  Ont i lederna, speciellt axelleden och armleden. Även fingrarna har jag haft värk i.  Mer huvudvärk än normalt.  Det gör ont, men jag faller inte.