Den andra semifinalen till Eurovision är klar och här följer de som jag vill se i topp. 

På delad första plats kommer Norge och Danmark.  Jag kan inte bestämma mig vilken som är bäst helt enkelt.

På andra plats kommer Azerbaijan

På fjärde plats kommer Finland

Och på femte plats:

Dessa är min topp 5 i finalen.

Ibland känns det som om det trängs två människor i min kropp.  Eller två kroppar i min kropp. 

Den ena är herr Fibro.   Fibrokroppen känns sämre vid stillhet och vila.  Smärtan blir värre, den neuropatiska smärtan blir värre.  Stelheten blir värre.   Jag får mer ont i ryggen. 

Fibrovärken bekämpas bäst med rörelse, lättare styrketräning, powerwalks och ....ja träning med andra ord.

I min kropp finns  även fru ME/cfs.  ME-kroppen tycker inte om rörelse.  Helst ska fru ME röra sig så lite som möjligt.  Hon ska absolut inte anstränga sig för då kan hon ge igen med feber, ont i halsen, men framför allt en förlamande trötthet som inte kan vilas bort.  Fru ME vill allra helst ligga i sängen, möjligtvis slösurfa framför datorn, eller läsa någon lättare bok.   När herr Fibro vill ge sig ut på promenad så blir fru ME jättesur och ger igen.

När Herr Fibro lyssnar på Fru ME så ger han igen långsamt med att ge värkande muskler, brinnande fötter, huggande ben,  stela leder.

Att ha en schizofren kropp som motarbetar varandra är inte rolig att ha att göra med.  Helst skulle jag vilja skilja på Fru ME och Herr Fibro, men det verkar vara lättare sagt än gjort. 

Idag lyssnade jag på Herr Fibro när jag var ute och gick med hunden. 
Kroppen värkte och jag hade ont överallt.  Vila gör det bara värre, så när jag gick ut med hunden, så gick jag 4,2 km.  Det kändes skönt och det var härligt väder.   Herr Fibro kan jag med, men Fru ME får gärna dra dit pepparn växer. 
Men någon gång skall jag väl få Fru ME/cfs och Herr Fibro mer samspelta....när det nu blir.