När jag var hos läkaren sist och berättade att neurologen till 99% ställt en ME/cfs diagnos, så frågade min läkare vad han kan göra.  Hur kan han hjälpa mig? 

Mig veterligen finns ingen behandling utan vad som gäller är att inte utsätta sig för psykisk eller psykisk stress, så att kroppen blir sjuk.  Symptomlindring är det enda som finns. 

Som smärtlindring.  Men nu har jag provat nästintill alla smärtstillande som finns, utom de allra starkaste.  Och inget hjälper.  Eller som hjälper de lite, men ger fler biverkningar.

Summan av kardemumman är att det starkaste jag tar nu är treo, som bara lindrar vissa former av smärta.

Och när inget hjälper så går man utanför den beprövade läkarvetenskapen.  När läkarna säger att, tyvärr, vi kan inte göra mer. 

Jag lider av vad man kallar "restless legs".  Benen rycker och far, och det är svårt att sova eftersom de krampar, och rycker.  Tidigare åt jag Tryprisol, som hjälpte bra.   Neurologen tog dock bort den, då den kunde förvärra yrseln.  Han satte in något annat, som jag bara mådde illa och kräktes av.  Efter ett par dagar slutade jag, då illamåendet var fruktansvärt.  Så hörde jag om magnesium, att det kunde hjälpa.  Men inte den rekommenderade mängden utan en mycket större mängd.

Så på kvällen tar jag 600 mg Magnesium citrat, som löses upp i vatten.  Och kramperna och ryckningarna är nästan helt borta. 

På morgonen tar jag rosenrot, och l-argnin.

Jag vet inte om det hjälper...eller lite hjälper det nog, för när jag inte tar det så är jag mycket tröttare än jag är med. 

Så är det smärtan då.   Denna jävliga huvudvärk.  Ledvärken. Muskelvärken.

Så hörde jag om  MSM.  Jag hörde att många blivit bättre när de börjat med msm.  Så nu har jag börjat med det också.  Tog första dosen idag. 

Vad ska man göra när inget hjälper?   Då börjar man hoppas och tro. 

Det utgör ingen fara iallafall. 

Den här och förra veckan har jag haft mer ont än normalt.  Ont i lederna, speciellt axelleden och armleden. Även fingrarna har jag haft värk i.  Mer huvudvärk än normalt.  Det gör ont, men jag faller inte.

 

Nilla

2 maj 2013 13:32

Åh, känner så igen mig i det du skriver. Man är beredd att testa allt i förhoppning om att få lite lindring.

Kram

http://mittlivmedme.blogg.se

 

Tea

2 maj 2013 13:39

Bolltäcken kan ge lindring både för smärtpatienter och patienter med "ryckiga ben". Min man har ju också liknande problem med stickningar och ryckningar i benen men när han lånat dotterns bolltäcke kan han somna mycket lättare och sover längre. Så nu har han fått ett eget. Vet inte hur det är ditt län men här kan man som vuxen med vissa problem (ADHD, ångest eller svår smärta) i vissa fall få dessa täcken förskrivna som hjälpmedel.

 

tess

4 maj 2013 12:43

Låter hemskt jobbigt... jag vet inte vad din diagnos innebär men vet ju hur du haft de...

http://tessandersson.se

 

Mirre

6 maj 2013 13:13

Hej! Jag led nåt fruktansvärt av restlesslegs förr. Men så var jag på Gottfries kliniken i Gbg o fick Madopark. Egentligen nåt man får när man har pakinsons tror jag. Hur som helst skrattade jag nästan åt det. Men efter att ha ätit det i två månader så har jag varit fri från det i 4-5 år. Man ska äta en kort period och sen är det väck. Helt otroligt faktiskt! Bara ett tips.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...