Det jag varje dag nu. 

Jag vet inte hur det känns, men jag kan tänka mig att det känns såhär.

Jag känner mig helt slutkörd.

  '

Jag hittade en skala där smärta är tydligt beskrivbar. Och fem mornar i rad har jag legat på 7-9. Dagtid ligger jag på 3-5, och nattetid 7.   Men vad som är värst är inte smärtan i sig, utan den extrema trötthet/orkeslöshet jag har i kroppen.

Varje dag känns det som om jag knuffar går i tuff uppförsbacke.  En kort promenad med hunden, en tur till affären....det känns som om jag har nyligen gjort något väldigt, väldigt ansträngande.

Minsta ansträngning gör mig helt slut.  Att gå en promenad med hunden kan kännas gott när jag väl är ute för att jag får frisk luft eller för att hunden helt enkelt gör mig glad.  Fast när jag rör mig känns det som om jag sprungit ett marathon dagen dessförinnan. 

Jag kan inte begripa hur jag inte kan orka. 

Jag hade tid till läkaren idag, men jag orkade bara inte åka iväg till läkarmottagningen. Det är helt sjukt! 

Hade det bara varit för smärtan så hade jag motionerat bort den, med devisen hellre riktigt träningsvärk än oförtjänt smärta.  Men när 2 km långsamma promenader känns som om jag går uppför en 80 graders lutande backe med en stor jävla hantel i båda nävarna....Det går väl över!

Snälla säg att det här bara är en kortvarig försämring. Börjar bli förtvivlad nu.