Denna veckan har jag tränat hela 4 ggr. Dock bara en gång på gymmet. Egentligen skulle jag ha tränat på gymmet igår men hade två barn hemma då, så det blev hemträning istället. 

Jag ser ingen skillnad, men jag känner skillnad främst i magen och ryggen.  Under allt fläsket finns det lite magmuskler. 

LCHF fick jag lägga åt sidan, det fungar helt enkelt inte i min familj. Därmot tänker jag äta nyttiga kolhydrater, fullkorn osv.  Lite pasta istället för mycket. Lite ris istället för mycket. 

På något sätt tycker jag att det borde ge någon skillnad ändå om jag utesluter den största delen av onyttliga kolhydrater och socker. Och jag åt ingen chips idag till melodifestivalen. Jag bröt traditionen.  Förvisso åt jag vindruvor, ost, och kex, men inte alls så mycket som jag brukar.

Jag längtar efter att den här låten, Norges vinnarlåt, kommer ut, så jag kan spela den under träningen.  Jag älskar, fullkomligt älskar denna, och hoppas den kommer vinna hela internationella melodifestivalen.

Jag har verkligen bestämt mig för att komma iform, och nu kan inte så mycket hindra mig.  Jag har sett att jag kan träna på gym, att det inte är farligt och att det inte är  några farliga människor där.  När jag var på gymmet i måndags var det så härligt, för det var jag och några gamla tanter där.   På många gym känns det som att man måste gå ner 20 kilo först innan man kan börja träna där, för tränande är modelllika tjejer och killar som är skitsnygga.  Och som fet och otränad vågar man sig knappt in på ett sånt ställe.  Men på mitt gym, där vågar jag mig in!

Dessutom vet jag nu att jag kan träna hemma.  Jag kan klä om till träningskläder ( och nej, det har jag inte kunnat tidigare..att klä om har varit en oöverstiglig tröskel)  gå ner för trappan och antingen köra järnet på krosstrainern eller träna styrka eller använda någon av dvd;erna.  Jag kan!!  Och det kan tyckas för er vara bagatellartat.

Men träningen har aldrig varit mitt problem.  Problemet har varit 1) att komma iväg och faktiskt göra det 2) att komma igång igen efter sjukdom, och eftersom jag blir sjuk ganska ofta så har det varit väldigt svårt att träna.

Men nu har jag kommit igen även om jag varit sjuk. Och det är stort! 

Jag har tränat trots att jag haft benhinneinflammation, fast inte just benen.  

När jag får huvudvärk eller om jag får ont, så tränar jag först.  Har jag fortfarande ont efteråt så tar jag smärtstillande då, men många gånger har huvudvärken gått över eller smärtan har försvunnit under träningen.

Jag är faktiskt sjukt nöjd med mig själv.