Jag är rädd för att jag håller på att hamna i en depression pga tillståndet jag är i.

För några dagar sedan ringde min neurolog, och berättade att jag ska få en besökstid, för att kolla upp paralyserna i mina ben (blir som förlamad i bland) och berättade att han vid det besöket troligtvis skulle skriva en remiss till ME-mottagningen i Danderyd.  Han sa att allt tyder på att det är ME jag har, och att det är viktigt att vi får svart på vitt.  Och det är ju jättebra.  Jag har en husläkare som tror på mig, en neurolog som försöker  hjälpa mig och en psykolog som försöker hjälpa mig.

Ändå känns det som om jag rullar nerför en brant sluttning och inte kan bromsa.  Jag har blivit sämre i fibron, och orkar ingenting.  Det är så mycket prioriteringar som jag måste göra.

Går jag och handlar, så kan jag inte gå ut med hunden, mer än så han får kissa.

Jag får febertoppar ofta, även om det inte är hög feber, men det känns högt.  Det är till och med jobbigt att andas.

Men värst är mitt dåliga samvete. Ibland känns det som om alla skulle må bäst om jag och min hunden flyttade in i en liten etta.  Min man får göra det mesta, och jag väntar mest på kraschen.  Jag orkar inte städa, och det kan ta en vecka bara att gå igenom övervåningen med dammsugaren.  Just nu känns det som om livet suger.

Jag känner mig bara som en stor börda som tar och tar, men inte orkar ge nåt tillbaks.

Vikten ökar, och det är klart jag rör ju inte på mig.  Och som situationen är just nu så....är snacks och godis korta tillfredställelser. Något som smakar gott. 

Stenen rullar neråt men jag försöker kämpa allt vad jag kan. 

 

tess

30 januari 2013 19:30

Ja jobbar och sliter med att tänka just så och det är inget jag lärt mig snabbt utan detta jobbar jag hårt med just nu... de är tungt vissa dagar men försöker att bromsa tankarna.

Du får köpa boken att välja glädje av Pollack... den läser jag nu och det handlar om detta.

Va du har de jobbigt... ME? vad är de? Men din man måste väl ändå förstå att du inte orkar för att du är sjuk och att det inte handlar om att du inte vill och struntar i allt men jag känner igen tankarna att man bara är en börda... har själv mått dåligt å haft ångest idag och jag tror min gubbe med tycker det är mer än tufft för jag är ju värre än en unge när jag får ångest och vill ha han hos mig och gråter osv... jag hoppas du kan få någon hjälp nu så det blir drägligt... och du behöver kanske lite strategier för hur du tar dig igenom dagarna och veckorna med det som behövs göras och vad man kan välja bort... men du kan om du vill och kommer kunna ändra tankemönster om du får hjälp med de. Jag går i KBT och det är jätteskönt och bra terapeut som jag går till som stöttar mig och hjälper mig... och idag tyckte Daniel att jag ska be om hjälp med strategier när jag mår illa och får kryp i kroppen som idag de är så bra att han säger till mig för jag tänker ju inte på allt själv....

Finns här vet du....

http://tessandersson.se

 

mariellejohnsson

2 februari 2013 15:44

Jag känner också igen mycket. Fast har ju inte såna fysiska sjukdomar att dras med också.
Skickar dig en mass krmara!

http://mariellejohnsson.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...