För lite mer än två veckor sedan så slutade jag med insomningstabletter.  Jag hade kommit till en sådan nivå att jag missbrukade dem...och de hjälpte ändå inte tillfredställande.  Så det var inte så mycket att göra än att vänta med att förnya mitt recept.

Nu har jag varit utan sömntabletter i två veckor.  Allt hade varit bra, om jag kunnat sova.

Jag sover i snitt 10 timmar på en vecka.  Det är vad jag behöver per natt för att må bra.

Jag kan inte sova alls.  Annars är det ju vanligt att man somnar senare.  Men det gör inte jag.

Jag är vaken i ca tre dygn, sedan sover jag en natt, och då sover jag runt 6 timmar.  Sedan är jag sömnlös ett par dygn till så när som på att jag kan slumra ett par timmar. 

Något som är lite lustigt....eller lustigt vet jag inte, men konstigt är det!  Det är att när jag har varit vaken en hel natt så får jag inte helvetessmärtan. 

Huvudvärk, muskelvärk och känna mig allmänt överkörd av ett tåg gör jag.  Men helvetessmärtan uteblir. 

Ändock har smärtan varit värre dessa två veckor.  När jag har så ont så svimmar jag, eller kan inte hålla mig helt vid medvetande, så då kan jag slumra, men det ger ju ingen sömnkvalité.

Varför sover jag inte då?  Min sambo lägger huvudet på kudden och så sover han.  

När jag lägger huvudet på kudden så gör sig min kropp redo att springa. 

Klara......

Slappna av!

Färdiga.......

Andas djupt!

Gå!

Jag får adrenalinpåslag, jag blir uppmärksam och jag blir pigg.  Piggare än jag är under hela dagen.  

När jag ligger och försöker slappna av så ligger kroppen och rycker, armar flyger och far, benen måste sträckas.

Jag kan vara hur trött som helst, men min kropp är det inte.  Jag kan ligga i mörkret, lyssnar på sambons snarkningar.  Jag svettas......Jag fryser.....Måste sträcka på mig....Måste vända på mig....Det gör ont att blunda....

Någonstans vid 05-06 blir jag såpass trött att jag kan slumra till.  Då går sambon upp.  En timme senare går barnen upp.  Jag känner mig överkörd av tåget.  Sömnbristen gör att allt känns 10 gånger mer.  Det gör mer ont.  Det känns som om någon sitter på mig när jag går, när jag står.  

Sist jag gjorde ett sådant här långt uppehåll så sov jag runt 8 timmar i veckan.  Jag stod ut i två veckor. 16 timmars sömn på två veckor. Vad jag minns då är att jag kände mig som en zombie. 

Nu har jag stått ut i lite mer än 2 veckor, och det är för att jag inte fått några fler insomningstabletter utskrivna än.  Men jag behöver sova...jag måste få sova snart för jag håller på att bli smått tokig. 

Och nu börjar jag få rejäl huvudvärk också så nu ska jag förflytta mig till sängen och hoppas att jag sover inatt.

 

mariellejohnsson

25 februari 2013 20:09

Å helsike vad jobbigt!!! Det är ju helt vansinnigt att det ska behöva vara så där!!! Skulle önska att jag hade nån quick fix åt dig men sorry... :(
Det enda jag tänker i hastigheten är; måste du och din man dela rum? Jag har lidit så många år med en del vakna nätter bredvid min man och jag har varit rädd för att väcka honom på olika sätt så jag har knappt vågat röra mig. Det har ju inte gjort saken bättre.
Så den dagen jag kom på att jag skulle flytta ifrån honom på nätterna och ligga i ett annat rum var verkligen en hit. Jag kunde slappna av på ett helt annat sätt. Och jag bestämde mig för att jag faktiskt inte behövde sova. Om det är förjävligt för mig så tar Peter hand om mornarna med Andreas, som tur är har ju jag vuxna barn så det är ju stor skillnad för dig.
Men jag lyssnar på musik i min mp3 och jag löser korsord. Och så sover jag alltid med två täcken. Funderar även på att be att få förskrivet ett kedjetäcke som tynger ner ännu mer.
Ta nu inte detta fel, för det handlar om mig och jag förstår att du säkert har det helt annorlunda. Jag har ingen sådan smärta till exempel.
Många kramar!

http://mariellejohnsson.wordpress.com

 

Jeanette

27 februari 2013 11:20

Hej, tack för titten inne hos mig. Vad gäller sömnen så vet jag vad du menar, är själv en sån där kronisk insomniker men min hjälp fick jag av läkaren här tillslut, 15mg mirtazapine varje kväll och jag sover oftast 5-6 timmar per natt, oftast somnar jag inom en timme. Det är det enda som funkat för mig, ever. Egentligen är det ju ett slags antidepp men just den här medicinen skrivs ialla fall ut här alltsomoftast till såna som oss som inte kan somna. Det är bara ibland numera som jag drabbas av övertrötthet och inte kan somna, så på det hela taget är min nattsömnskvalitet 100% bättre än tidigare då jag fick max 2½ timmes sömn varannan natt typ.

http://witchypooscorner.blogspot.de

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ME/CFS     FIBROMYALGI      

Inatt eller igår kväll fick jag en insikt.  Jag sa adjö till mig själv.  Till den människan jag var.  Det är ingen idé att se tillbaks, att se den friska, aktiva Jag.  Den människan finns inte längre.    Jag lyssnade på Glenn Harrolds app på ...

Jag har ju som bekant gått upp många, många, många kilon i vikt, under en kort period.  Närmare 27 kg för att vara exakt.  I mars vägde jag 85 kg, efter 15 kilos viktminskning.   Jag kämpade för att sluta med mitt zolpidemmissbruk, med följden at...

Nu blir det bloggtorka ett tag för min  dator försvinner ner till Varbergstrakten där mina två äldsta barn ska vara i 1,5 vecka.     Jag känner mig väldigt stolt för igår och idag satt min man och mina barn och snaskade chips och ostbågar.  Det g...

Sedan sista inlägget har det skett en försämring i min ME      Orken är nära noll nu, och jag är sängliggandes närmare 20 timmar om dygnet.  Alla tankar på träning eller promenader mer än korta kisspromader med hunden är lönlösa.     Jag har ...